Historia
1844 var året då världens första folkhögskola startades. Det var i en stad i Danmark som heter Rödding och mannen bakom hette Nicolai Frederik Severin Grundtvig. Han var både präst och författare och han tyckte att de dåvarande skolorna bara utbildade högfärdiga ämbetsmän. Istället ville Grundtvig få in mer folkliga traditioner som sagor och visor med mera. Detta var under upplysningstiden under romantiken.
I Sverige dröjde det till 1868 innan vi fick de första folkhögskolorna. Det var tre skolor som startades samma år och deras namn var Önnestad, Lunnevad och Hvilan. De svenska folkhögskolorna hade mer med praktisk utbildning att göra än sagor och mytologi och man utbildades även inom föreningsliv och samhällskunskap med mera. Det var under den tid då stånden avskaffades i Sverige och bönderna fick allt mer att säga till om. Så småningom fick även kvinnor tillåtelse att läsa på folkhögskolor och ännu senare kunde också drängar och pigor utbilda sig.
Under den tiden växte även så kallade rörelsefolkhögskolor fram. Det berodde på att stora folkrörelser som arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen gick starkt fram. De tog hand om de ”små” människorna i samhället och fler fick chansen att utbilda sig. Detta fick dock mycket motstånd och man var rädda att folkhögskolorna skulle utnyttjas av socialister och sekterister. Men folkhögskolorna segrade och de fyllde många människors behov.